en förälder ser vad hon vill se.

Hon leker!!

Jag tittade upp från stöket i köket och såg att leksakerna framför sittern rörde sig!! Spökar det? Lever de? Nej, Lydia satt förnöjt i sittern och bubblade och gurglade och smällde till leksakerna så de rörde sig. Jag vill gärna tro att hon fattar att det är hon själv som medvetet slår till leksakerna, men det är nog att ta i. Glad blir hon i alla fall när det rör sig och låter. Alltid nåt.

Det kan bero på att hon idag har premiär för storlek 62. Den fina shortsbodyn har hon fått av morbror Martin med familj.

ja, många sitterbilder blir det, men hon är ju så söt i den.

Av ren förskräckelse över all uppståndelse med fotande och glada mammatjut så tröttnade huvet på att hålla sig uppe och nu är hon inte fullt så nöjd längre. Men söt ändå.

Eller är hon rädd för åskan som kom och hälsade på?

hur gör man kaffe med en arm?

Min tredje dag som ensam hemmavarande förälder dagtid och nu har hon knäckt koden. Om hon vägrar sova/vara lugn nån annanstans än i min famn så får hon va där. Hela tiden.

Mycket mys blir det. Men mycket annat blir det inte.

Så med en tjej på armen bjuder jag på lite Stoby.

Såhär hade vi det förra veckan:

Lydia visar upp sin faiblesse för grönt och Gunila Axén (ja, hon stavar faktiskt bara med ett L)

och Zorran visar upp sin förvirring över Mattias musiksmak.

Fint va?

Strutstaktiken 1, Johannes 0.

När man är förkyld vill man inte va med. Man ska inte säga man, man ska säga jag. När jag är förkyld vill jag inte va med. Jag vill inte städa sovrummet. Min man (här måste jag säga man, för han är inte jag) vill att vi ska städa sovrummet. Jag argumenterar på bästa tänkbara sätt. Jag ignorerar honom. För detta ändamål är syskonen Lindhs prästvigningspresent till sin bror oslagbar.

Och Lydia håller med mig.

Sympatiskt.

inskolning.

Dagis kan vänta, men skolas in för kommande arbete är viktigt att det görs i tid. Klyddia Lydia skolades i fredags in på 88an - simply the best. Självklart iförd passade vit och blå outfit. Hon skötte sig bra. Gav lydigt upp ett galltjut när vi skulle gå och konstaterades "pulm u a".

Varför vi är rutiga är av oklar genes.

stora tjejen!

I natt fyller hon tre veckor och det firas med att inviga den nya barnvakten. Hon är stor nu! Fast hon ser ändå liten ut i sin stora sitter. Och att man ska kolla på de roliga leksakerna och inte den tråkiga gråa fåtöljen bredvid har hon inte heller riktigt fattat.

Tur hon har utseendet för sig i a f.

Den röda ormens syster.

min tumme kom med trots mina försök att dölja mina förstagångsmammanerbitna naglar.

En man i sina bästa år (de dryga 90) låg en gång på avdelning 88. Han hade hjärtsvikt och var således en extern medicinpatient. Han tyckte däremot att han inte var en patient alls och att han dessutom var alldeles för ung för att hjärtat skulle ge med sig.

En natt frös han om fötterna. När jag gick runt och hälsade inför nattpasset sa han "syster", han kallade alla sköterskor för syster och sa aldrig du. Han sa "Syster, syster förstår att jag fryser så om fötterna. I övrigt har jag inget att anmärka på, syster tar så väl hand om mig, men fötterna är kalla"

Jag satt en stund på hans sängkant och pratade om hans tid som statare och när jag skulle gå frågade jag om han ville ha en värmedyna till fötterna. Han frågade då om jag hade läst "Röde Orm".

Märklig respons kan man tycka.

Han fortsatte sedan med att berätta plotten i allmänhet och ett stycke i synnerhet. Vikingahövdingen Röde Orm sov som gammal man över hos en bondfamilj och då bjöd traditionen att man skulle få en kvinna i sängen för att hålla värmen (eller så) men eftersom Röde Orm var en gammal gubbe så erbjöd de honom istället en värmedyna. Röde Orm blev arg, han ville inte bara ha en kvinna, han ville ha två. Ingen himla värmedyna.

Jag anade vart han ville komma och förklarade att vi bara var två personal den natten så det var lite svårt att avvara två kvinnor till hans säng. Han log och sa:

"En värmedyna duger gott, gubben är gammal."

Fin man.

Jag lovade dock att läsa Röde Orm och igår hittade jag den i svärföräldrarnas bokhylla.

och här är min man. Även han fin. Och ofta kall om fötterna.