kompromisst, javisst!

Hässleholm har åter hamnat på allas läppar. Vi är ju sen tidigare kända som staden där Glenn Wish växte upp. Orten där Pia Hansen fått en bakelse uppkallad efter sig. Vi nämndes i ett stort reportage i musikbyrån när det visade sig att alla riktigt duktiga artister i en genre ingen riktigt förstår spenderat hela sin uppväxt i samma lokaler i samma stad, nämligen perrong 23 i - just det - Hässleholm.

Nu är vi också staden där Roger Tullgren på 42 vintrar klassats som funktionshindrad - av hårdrock. Arbetsförmedlingen har nu gått med på att betala halva Rogers lön så hans chef ska ha överseende med att han, pga sitt beroende, spelar Black Sabbath i köket där han jobbar och försvinner från jobbet för att gå på konserter, men bara 300-350ggr/år.

Roger har fått stå ut med mycket. Han har sett att andra, som han säger, "finare klädda" har fått jobb före honom, det har kostat honom hans relationer med kvinnor och sin son - Ozzy, han har hoppat runt på diverse jobb och gått till psykolog, men inget har hjälpt honom med hans problem.

Nu ser han ljuset i tunneln, hans sjukdom har blivit erkänd. Han slipper kompromissa med sin livsstil. Han får va sig själv. Fint.

Ska vi skratta? Eller imponeras?

Han har kanske inte alla perspektiven på prioriteringarna här i livet. Men han är sjukt kompromisslös. Han ger inte efter för att nån, eller alla, säger att han är dum i huvet. O han vann, nu får han en diagnos, hjälp från försäkringskassan, en intervju i Arena i Radio Kristianstad och en notis på förstasidan i Norra Skåne.

Vad fick vi?