God is still on the throne.

beredde mig för att ägna ett helt blogginlägg åt mitt inneboende gnäll om min hälsostatus. det hade inte varit så svårt för nu är måttet faktiskt rågat. jag är trött som hundan på att må som jag gör.

hursomhaver så loggade jag in här, men innan jag hann till denna (denna) sidan så blev jag fångad av en vän. en vän som gjorde mig på rackans gott humör. han vände min uppdämda surhet till glädje. vad gjorde han? han sa att han såg fram emot att träffa mig. sa att ingen utom jesus var bättre än jag. ok, jag inser överdriften i det han sa, men som min broder sagt i tid o otid de senaste dagarna: ibland kan sanningen ligga i en överdrift.

efter denna boost kallade han min livskamp i sökandet efter en hobby oväsentlig och sa att jag var blind. men trots det tycker han om mig (och jag om honom naturligtvis) och är min lillebror i anden. han är en prins av himlen o har en plats i mitt hjärta: ladies and gentlemen: simonek!

så, min sura min suddades bort och humöret som innan präglats av hur lite jag fått i mig idag präglas nu av en känsla av kärlek, glädje och förtröstan. inte förtröstan till simpa, även om han i mycket är tillförlitlig, utan till Gud.
han kan vända situationer. han har kontroll. han har perspektivet jag saknar. och han har makten att göra mig frisk. men han har också makten att göra mig glad fast jag är sjuk.

god is still on the throne. god is still in control.
you can't stop me no, you can't rock me no, you can't block me no! cause god is still on the throne!