Snorkoma.

8h sömn i natt och två till här på morgonen.

För att toppa det somnade hon om efter amningen. Så jag smyger upp och dricker kaffe (själv!!) i soffan. Det är nästan som om jag inte hade nåt barn. Märkligt. Troligen en frukt av snorighet. Hos henne, inte mig.

Om ni tittar noga så kan ni se hur pyjamasen stramar neråt grenen, trots nybytt blöja. Vår donna börjar bli lång!

För er intresserade av hur vår lägenhet ser ut så ser ni här våra garderobsdörrar i sovrummet. Fina va?