en bloggares dubbelmoral.

när man inte orkar allt det där man ska. o inte vågade det där man borde. vad gör man då?

jo, då sätter man sig ner med sin dator som spottar julmusik, tittar stolt på resultatet av det man faktiskt orkade, nämligen sitt rena golv och läser sina vänners bloggar.

simons, dales, esters, julias, emmas och rebeckas.

(ja, guzz, det är en medveten pik, du uppdaterar ju aldrig!)

sen vet man hur de mår o behöver således (bra ord) inte höra av sig och fråga. eller?

skulle man trots detta ha lyckats missa nåt kan man ta en tur på fejan också så vet man dessutom hur de ser ut, så man slipper hälsa på dem också. himlans nimt. eller?

kalla mig old school, men jag tycker om kontakt. ögonkontakt. kroppskontakt. kontakt där de inblandade parterna hör och ser varandra [pauh riktikht].

visst vore det fint om vi lärde oss att träffas igen. tänk om det nån dag skulle knacka på min dörr en stund som inte planerats genom sms och msn och gps och osa och icq (förlåt, som sagt; old school) och andra förkortningar. tänk om det på andra sidan dörren skulle stå nån som bara kommit på att "men, om man skulle ta o träffa någon nån dag!?". knacka på och hoppas på det bästa liksom. vad kan hända?

tänk om vi återupptäckte lyckan av att få ett vykort, eller kanske till och med ett brev från en vän. nånting man kan hålla i som man vet att den man tänker på har hållt i och lagt ner tid, kärlek och svett på att producera.

vad kan hända? eller?

samtidigt regnar det här. i hösten. på afrika.
punkt. så.